Undra hur natten blir....

---

hoppas natten kommer gå bra!
ja du min mage är hemsk.
de hittar ju inget fel på magen utan säger det är ibs och det finns väl ingen direkt hjälp att få, lära sig leva med det är väl vad de säger.
Prata inte med nån nu, har ju gått till vår friskvårdskonsult, men det hjälper väl inte direkt mer än att det är skönt att prata med nån.
vet att jag borde söka annan hjälp men har inte orken att ta tag i det. :-(
Ta hand om dig.
Kram

Kommer tänka på dig och lilla Lea inatt vännen.
Jag grät när Viktor bestämde sig för att sluta amma, jag var inte alls redo för det då och tyckte det var hemskt för det var vår supermysstund.
Som tur var tog han bröstet 2ggr till några dagar senare och jag fick en chans att säga adjö till kapitlet amning - det var tur det för sen kändes det bättre.
Men jag förstår din sorg, för det är absolut en närhet man har och som är såå mysig när den inte längre är krävande och så intensiv som den är i början. Då tyckte jag mest det var jobbigt och gjorde ont, men mot slutet var det bara mysigt.
Så sörj du ditt avslutade kapitel vännen, utan att känna dig fånig!
Love you!
KRAMIS

ÅÅÅÅÅ MINA VÄNNER!!! Tankarna finns hos er nu ikväll. Mer än vanligt:-)
LYCKA TILL !!!!!
Kram E

Tycker "sommartjejen" skrev så fint till dig. Lyssna på det och känn dig absolut inte fånig!!
Det kommer gå jättebra även om det är jobbigt för er alla några dagar..
Tack för en mysig dag!
Love love

Hoppas natten gick bra... Kram

Håller med sommartjejen till punkt och pricka.
Det är väl inget fel att känna som du gör, klart du får sörja.
Visst är det jobbigt när de minsta, ens "bebisar" börjar bli stora. KÄnner så för lillskrutt. Vill inte riktigt inse att han är långt ifrån bebis ibland. Samtidigt kommer så mycket annat mysigt med att de växer upp och blir stora, man kan kommunicera med dem på ett annat vis.
Själv har jag en tröttsam dag på jobbet idag, öppnade.. är så trött...Hoppas dagen blir fin. Tänker på dig och hoppas att vi ska kunna ses snart.
Dags för busborgen igen kanske, eller barnens ö i örebro?
Jag hoppas att du fick lite sömn i alla fall och att natten inte blev alltför tuff. Stå på dig gumman!
kraaaaaaaaaaaaaaam

Åhh, hur har natten gått? Jag vet vi var så veliga i början med det där, testade som ni att jag sov i ett annat rum, men det gick inte alls! Sen blev det ju så att jag trappade ner succesivt och sen var det slutammat. Men jobbigt är det verkligen! Flipp var ju så stor när vi slutade (17 månader) så hon var ju verkligen medveten om vad som skedde. Och nu är det bara cirka 3½ månad kvar tills jag sitter där med en bebis och ammar!

Ja som sagt, vi kan ju höras om nästa vecka igen! Tror som sagt det var onsdag jag är ledig, annars är det typ halvdag, ska kolla det där igen!Många kramar nu och hoppas som sagt det går bra med "sluta-amma"-processen.

Hej vännen
Hoppas det gick bra i natt för er. Förstår att det e jobbigt för dig. Å du har ju rätt till dina känslor vännen. För er är ju ammningen inte bara mys utan oxå mat. Tilda ammas ju bara för mysets skull nu på morgonen. Det e ju ett tag sen hon blev mätt på det. Fast jag kan ju inte sluta ändå.

kram

De är smarta de små liven, de brukar haja sånt där rätt fort! Hoppas det gått bra för er! Kramar

Ja, det är en liten sorg att sluta amma. Tillåt dig att känna dessa känslor fullt ut. Det är inte ett dugg fånigt!
Kram på dig!

Tack E..
du är så gullig!!!
kram

Linah..
å tack själv för både igår å idag...
skäms att jag var såå trött...skratt...
men igår var jag pigg....
så i morgon kanske jag är pigg...
barnen ..de små..var jätteledsna när vi kom hem..de somnade i vagnen o sen bara grät..
men nu är de lite lugnare.
hur har ni de då..
kramkram

linda.
å tack för omtanken..
alltså den gick väl bra..men jobbigt är de..
man vill ju inte de små ska skrika..vill ju ge dem liksom.
kram kram

vickie
natten var tuff..
men de blir ju bättre..så jag ska hålla ut.
nej den minste kommer nog vara liten längre liksom.
vad är barnens ö..
är de där vid parken i örebro...
ja du..vi bestämmer ett datum nånstans..
eskilstuna kan ju me va kul.
nåt bestämmer vi alalfall tycker jag.
oj va trött du måste va om du öppande..stackare.
kraaaaaaaaaam

annika..
ja de är mysigt på nåt sätt..
men nu får jag försöka gosa o mysa ändå så vi får närhet..
men än så länge luktar jag nog för mkt mjölk för hon blir bara lite galen hos mej.
gick de bra me fotoalbumen..
krmakram

ullis..
tack..
ja de är en sorg på något sätt..
tänk vad de berör de små..
nu är hon dock inte glad..de är som hon tittar på mej o undrar..varför får jag inte mjölk..
hon kastar sig bakåt o blir arg..
pluttan.
kram

Ja, hon undrar nog varför. Fast precis som Neah säger så fattar de snabbt galoppen. Hon förstår att du erbjuder annat, men hon vill antagligen inte erbjudas annat. Inte ännu. Ju större protester desto mer medveten är hon ändå om sin egen vilja.

Det du går igenom tyckte jag var så jobbigt. Det blir så definitivt att sluta amma, att avbryta en väldigt intim förbindelse. Amning är ju något väldigt intimt mellan mor och barn och då amning fungerar blir det en fantastiskt upplevelse.

Fast jag måste ändå fråga dig om du förberett dig noga på detta? Är detta något du verkligen vill? Att sluta amma bara för hon fyllt ett år måste du ju inte. Att sluta amma nattetid kan vara ditt val, men du kan ju fortsätta att amma en tid precis innan hon ska sova för natten. På så vis planar du ut amningen och du slipper sluta tvärt. Huvud och själ hinner med omställningen.

Nu är det inte tänkt att jag ska sätta griller i huvudet på dig. För självklart gör du som du vill. :)

Kram igen!

Nu som först ullis såg jag ditt svar o nu vet jag ju inte om du kollar här igen..så jag får se om jag skriver något mer om de sen i bloggen..
allaflal så tänkte jag precis som du att jag kanske inte ska sluta helt..
men jag är lite sådär ...antingen eller..
me nästan allt...
antingen äter jag inget godis alls eller massor..
antingen slutar jag amma helt eller mycke..
ja,de låter dumt...
men alltså jag skulle nog ha svårt o veta vart jag skulle dra gränsen..
å att jag vill sluta är för att jag vill hinna sluta innan de blir medvetna o lyfter på min tröja..
men visst..vemodigt känns de..
en till måste de bara bli nångång..ler.
kramkram
å du..jag gillar dina tankar...du har så mycke bra ideer o du verkar vara väldigt bra på att läsa av människor.
kram

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: