Kaos bor granne med Gud
men inte gjort det
vet inte hur många gånger jag kokat upp tevattnet
men inte hunnit ta en kopp te
vet inte hur många gånger jag tänkt gå ut o hämta posten
men inte ens kommit till hallen
men jag tittar ut o ser solen
och barnen är piggare
jag blundar för dammråttor och mat under bordet
och jag stänger bort min trötthet ett tag
jag struntar i att jag snubblar på tågbanan varje gång jag ska gå på toaletten..
och jag ser inte alla kläder som behöver vikas...
å jag ser absolut inte att fönstrena är randiga av smuts..
eller att bokhyllorna är täcka av damm
nej idag ska jag blunda för sånt....för de är så mkt ändå som jag måste titta på...
men vad är de man säger när de är lite rörigt..lite kaos...
Kaos bor grann med Gud
men vad betyder de egentligen?
Har alltid undrat över de uttrycket..någon som har en tolkning...
NU bestämmer jag mej för att bara vara i en sekund eller två....
än så länge skrattar barnen
och då skrattar jag också
skriven
Du, det här var fint skrivet. Vackert. Och så här lyder Erik Johan Stagnelius dikt i sin helhet, tolkningen sköter läsaren:
Vän! I förödelsens stund
Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? - Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? -
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: "Bliven!" -
och i vars levande kraft världarne röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.