ibland vet man inte vad man känner o tycker och tänker...
först vårdcentral...
virus eller allergi?
köpte allergitabletter för 200 kr..(hade jag kunnat köpt en jumper för istället.) men men ska pröva dessa tabletter o se om de hjälper...
ja sen satt jag mega länge o fikade alldelles själv..
på sätt o vis lyxigt..
oå sätt o vis ensamt..
men säkert ändå bra....
sen var de samtal igen...ev den sista gången...men vi bestämde vi ska ses en gång till om 2 veckor och så ska jag fundera på vad jag vill..om jag vill prata mer eller inte...
å jag vet inte vad jag vill...
jag har ju verkligen ingen mörk stor hemlighet som jag behöver bearbeta eller trasslig barndom eller nåtsånt..
jag har haft och har ett otroligt bra liv på alla sätt och vis!!!!
de enda är ju min kropp som är så otroligt stresskänslig just nu...
å de beror inte på...i..som alla tror...för att jag har 4 barn utan för att de är så mkt runtomkring...
att ha kontroll..
att släppa kontroll..
att lära sig säga nej..
att prioritera..
tankar om framtiden..hur man ska kunna göra för att vara hemma längre...
plugga samtidigt? men vad..
att man kanske känner ibland man kämpar med ekonomi o dagar för att kunna vara hemma me barnen...
och barnen ger ju mkt tillbaka
men man skulle ändå som vilja ha nån slags bekräftelse från samhället...
allafall så när jag bara satt där idag på samtalet blev jag bara så kluven..klarar jag att hantera min kropp och mina tankar själv....
eller blir de som alla läkarbesök...när man går därifrån känner man sig fortfarande inte hjälpt...
eller känner jag mej hjälpt o färdig nu me samtalen o är redo ta tag i mina orostankar o bitar själv...
hur vet man?
(Allafall så går de inte att jämföra me hur jag mådde förra sommaren..då jag hade panikångestattackerna...dom är i princip borta..nu är de andra saker i kroppen som spökar)
av nån konstig anledning kom i allafall tårarna när jag satt där idag
-varför gråter du frågade han.
-jag vet inte svarade jag..
å jag vet faktiskt inte...
sen blev de massage...
ååå de var verkligne inte fel avslutning på dagen i stan...
sen kom jag hem o mannen förstod nog inte riktigt hur jag kände mej idag...
hmm..
jobbigt när de blir sånna "kulturkrockar" (ja nu är vi ju från samma kultur men män och kvinnor ni vet).
Ja nu va jag kanske ovanligt öppen i min lilla blogg men de får va så för denna gång...
de är skönt att skriva av sig..
Nu ska jag dock sova...å i morgon är de choooookladdag...lööördag...ler.
KRAM
PS:Tack systeryster för allt skjutsande och sällskap och peppande ord!!!
ps igen: storkillen hade valt mörkröda rosor till mej i affären ....jag älskar rosor..
och jag har fått så mkt kramar av dem ikväll ...
ååå vad jag älskar dem !!!!
Hej vännen!
Vad skönt att du äntligen kom iväg till Vårdcentralen! Jag hoppas verkligen att du får veta vad det är för fel, är ju absolut inte roligt att inte veta... Är tabletterna avsedda för någon speciell allergi eller provar man sig fram?
Ja, det där med att grubbla, har man ju varit med om, är ju själv en stor del av dagen, så det finns ju tid... Förstår tyvärr faktiskt vad du menar...
Se till att njuta ordentligt av chokladen! Det är ju så himmla gott! Emilia & jag brukar köra med att "utan choklad så kan man ju bara inte leva."
(Hon är samma choklad älskande monster som jag!)
Må så gott min vän!
Kramar:
Maria.
Hej vännen! Måste ju för sjutton få veta vad det här seeega är, önskar de inom vården kunde ta en lite mer på allvar när man söker gång på gång:-(
Tänker på dig, vet du....Denna veckan har varit helt fullspikad, har jobbat tre lååånga dagar(9-18)o sen vill man ju hinna med barnen med...Men idag är min lillebror här o vi ska fira hans 30-årsdag hos våra föräldrar ikväll med smörgåstårta MUMS!!! Hoppas allt ordnar sig....förstår hur du menar med att fika själv, vad sjukt egentligen hur man funkar...jag kan tjata o tjata på Jonny o killarna att hitta på nåt utan mig ibland, o när de då åker till sjön o fiskar eller till stan o kikar en stund så går jag ju bara o undrar när de kommer hem igen !!!Kram på dig vännen !
Älskade vännen, önskar jag kunde ge dig en kram!
Jag känner så väl igen det där när man varit iväg på sina träningspass och Q besök och sen kommer hem och mannen bara kör på som om ingenting hänt - men själv har man vänt ut och in på sig själv hos sin Q och man är helt plötsligt i en helt annnan sinnesstämning än man var i när man åkte.
Svårt för dem att förstå såklart som inte varit delaktiga, och svårt för oss att förklara eftersom man inte vill sitta och säga exakt samma saker som man nyss sagt hos Q....
ja, du förstår hur jag menar.
KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM
E
hi,hi ja du..vi är då bra lika..
lika tokiga tror jag.ler.
va de mysigt o fira brorsan:-)
ha en skön söndag!!!
kram
