man blir visare med åren(de flesta allafall..ler)
idag var en klasskompis från den tiden..här och hälsade på (vi som träffades i lekparken för ngr veckor sen)..
Det är konstigt att det känns som att tiden stått still och ändå som att den gått massor av år framåt på samma gång...
känns som man har ändrats men ändå inte...
då...en 16 årig tjej...jag var nog ganska skör...mina föräldrar var nästan nyskilda...
jag bodde granne med min mamma...
med pappa..fast han jobbade borta på veckorna så jag bodde i princip själv..
kände både utanförskap..ensamhets känsla
och frihet glädje stolthet
många känslor...
men många vänner och en stark tro
mycke tankar om utseende o hur man skulle bete sig och vara..ändå vågade jag ha min stil!
men tänk så man bekymrade sig om vikt o bröst o kropp...
å så idag väger jag 20 kg mer..
visst ..jag vill och jag kommer bli smalare så småningom...men inte som då..det varken vill eller behöver jag.
fast jag är tjockare och förstås har förfallit en del sen jag var 16 när de gäller utseendet:-)
så har jag ändå bättre självförtroende på nåt sätt...
sen ibland kommer osäkerheten tillbaka..
bekräfelsebehovet
vad tycker andra...
osv..
men ändå känner jag mej så mycket starkare...
jag trivdes som 16 år...
men trivs minst lika bra nu..ja bättre vill jag säga...
häftig känsla..att
vi sitter där´nu 15 år senare..2 kvinnor med fullt av barn runtomkring oss..och vi ser allting med andra ögon...
säga vad man vill men med tiden får man vishet..
å de där tänker jag på när jag sätter mej på min farmors grav och gråter..
saknar och önskar hon var här o kramade om mej med sin vishet...av det liv hon gått igenom....
när jag kommer hem igen...ser barnen omkring mej...glada över att se en film...
förväntansfulla på livet...
är jag nästan gråtfärdig igen..
av kärlek...
älskar dom så¨det gör ont.
kram
Hmm, känner igen allt du skriver. Så många gånger jag gått på kyrkogården och "pratat" och sedan kommit hem till barnen och mötts av "liv".
Du är så vis Svintoflickan... Fina ord som vanligt.
Kramar om dig
Kråkmamman.
Ja tänk va.... Själv hade jag grava komplex ang vikten då, att jag var för smal....Nu äntligen börjar vågnålen vara behaglig efter 3 graviditeter å för lite motion. Men det har varit envisa kilon att tappa var gång, å det är ju så gott att äta.....
Jag är impad nu efteråt hur lugnt vi hade det på pizzerian idag, 2 mammor med 7 barn, en del hungrigare än andra men alla nöjda! Du e så lugn å mysig, positiv och glad, vi var på gott humör allihop även om Mellan var trött av all lek.... Nästa gång ses vi hos mej/oss, ser fram emot det!!!
Ert hem var sååå fint!! Fick lite inspiration och lyckades tapetsera det sista i Mellans rum och även en byrå fick sej en uppfräscning med svart/vit/silver randig tapet:-)
Nej nu blire sova strax har ju varit uppe ett tag....
STOOR kram Fia
Hej, ja nog blir man klokare man har ju fått mer erfarenhet, och det är en konstig känsla att man blivit äldre men inte känner sig så jag trodde det skulle kännas mer. Jag hade nog förväntat mig att vara ännu "klokare" men men. Lennarts mormor sa för ett par år sedan tror det var ca 4 hon hade precis genom gått en ögon operation som var lyckad av sjukvården men när hon efter ett par dar tittar sig i speglen som hon alltid gjort för att göra sig i ordning för dagen så fick hon en chock "för den gamla tanten som visade sig i speglen kan omöjligt vara jag för så gammal känner jag mig inte". Ja hon hade ju inte sett sina rynkor så det blev ju många tt vänja sig vid på en gång liksom, hihihi.
Va mysigt att träffa och umgås med en klass kamrat, jag hade igen klasskamrat som jag "tyckte om att vara med" vi var nog en väldigt splittrad klass många olika hemförhållande och uppväxter. Och jag har nog alltid känt mig lite utanför under hela min skoltid även om jag har haft vänner, känner igen mig mycket i Simon en liten tankspridd människa med mycket funderingar kring allt.
Uvi i ja, nä ingen feber och ja jag har fått tabletter 3 om dagen sa doktorn. Hmm dubbla trosor tror inte det, och jag tror inte jag fick det av badet så kallt var dte inte jag har badat kallare men men var väl lite nersatt just nu antar jag. Hade jag inte haft hormonspiral hade jag misstänkt att jag var gravid för sist jag hade uvi var när jag väntade Viktor för 12 år sedan.
Idag har jag, Sofia och Mattias gått i samhället vi gick hemifrån kl 14 och kom hem kl 17 och Mattias gick hela tiden utan gnäll. Vi handlade 2 känningar till sessan och ett par tillhörande kortbyxor eller vad man nu ska kallar det, 3 boxer till Mattias, badbyxor till simon och ett par nya skor till mig en trvlig em. simon var på biblan och marmorerade dom har sommarkul hela juli med olika saker varje dag utan lör och söndag han var så nöjd och glad Viktor har lekt med kusinen. Nu i kväll har jag tapetserat Viktors rum det blev så fint pappa kommeri morgon fats han sa att han inte skulle komma mer denna veckan och sätta upp eldosorna.
Nä nu måste jag duscha och sen sängen.
ta hand om dig och de dina kram
maria
ja visst är det kluvna känslor...
men tur man har det livfulla barnen mitt i allt!
kraaaam
fia
å tack snälla fia att du tyckte vi hade det fint.
man blir lätt hemmablind o rätt trött på det man har..men så skriver nån sådär o så blir man lite glad över hemmet igen.ler.
tyckte hela dagen blev kanonbra..inga intriger och inga sura miner.perfekt:-)
ser fram emot att ses igen.
impad av att ni gör så mkt själva.
vi är verkligen inte praktiska alls...
ja..nu har mannen sett fotboll o alla nattugglor ska nattas...
kramkram
maja
jo men det är nog så..inuti är man alltid densamma på nåt sätt...
låter tragiskt och tråkigt tycker jag att du ofta känt dej utanför..
jag har haft väldigt stor hjälp av mina nära vänner i olika situationer av..både som liten och nu.
även om vännerna har ändrats..en del finns dock kvar sen jag var liten..
en av mina bästa vänner är nu gift me min bror...rätt häftigt.
jag har me bara haft uvi när jag varit gravid.
å fick me äta 3 tabletter dagen.
krya på dej...hoppas det hjälper fort.
kul shopa lite kläder.
å vill se bilder på väggen.
nu ska jag göra te..ler.
kramis
