Det finns ett uttryck som man fått höra många ggr " små barn små bekymmer , stora barn stora bekymmer "Och jag har aldrig tyckt om det uttrycket ... Dels förringar de det man känner som problem när de är små och dels låter de lite elakt mot större barn.
Jag skulle bara vilja säga att problemen blir annorlunda.
Konflikterna blir på ett annat sätt,
Man får verkligen analysera sig själv och välja vad som är viktigt och inte och över sitt ställningstagande i olika situationer
Det är inte lätt och då har det ändå inte klivit in i början av vuxenvärlden ännu där de kommer möta på ännu mera val...
En sak som är tydligare med åldern är ju också det att större barn vill större saker,
Picknick i lekpark kan göra 3 åringens sommar men inte 13 åringens ;)
Det är just nu en utmaning att få skolbarnen förstå att jag inte är deras betjänt bara för att det är lov utan att man tex kan hjälpas åt med frukost osv;)
Sen är det underbart att se syskonens relation till varann.. Visst de kan bråka men de finns också för varann och stötar och hjälper varann.
Jag tycker att på något sätt har alla åldrar sin charm och man får dela olika saker med varann💕
( får se vad jag säger om ngr år)
Kram på er och var rädda om varandra 💗
