Fina tankar! Och viktiga! Det är verkligen konstigt hur normer kan styra ett helt samhälle med sån järnhand! Och läskigt! Ja usch vad det är jobbigt när ens barn är ledsna på mornarna! Min Femma var ju det i nästan två år, och på tal om normer, så slog inte ens tanken mig att det fanns något jag kunde göra åt saken... Och då ser jag mig ändå som en fritänkande person som valt annorlunda i mycket, ändå är man så styrd av normer... Nä vet du vad, ska vi ta och flytta till Åland med våra familjer och hemskola istället?! Blir ju ett fint litet sammanhang med bara våra barn :) Kram min kämpe ❤️
Vad mycket tankar och oro man har... Speciellt för barnen... Det är inte lätt... Tror våra småkillar är väldigt lika. Min lillkille visar inte heller om ngt är bra el om han är ledsen. Vilket gör oron ännu större då. Storkillen trivs inte i skolan heller just nu. Det är jättejobbigt och tvinga iväg honom ibland. Livet är verkligen inte enkelt.. Kram
Hej
Jag är en mamma som jämt gått mot strömmen, innan jag fick barn var jag också gumman mot strömmen. Jag har varit hemmamamma i ca 13 år och mina barn är fria hemmabarn som aldrig varit på dagis även om erbjudanden om gratis barnvakt / barnomsorg kommit i brevlådan titt som tätt. Kommunen har verkligen varit punktlig med detta. Nu när det blev dags för min man att vara hemma med våra barn så började jag arbeta på en förskola. Jag tänkte att jag vill själv se verkligheten på dagis. VAD har mina barn missat av att vara hemma som så många förespråkat för mig under alla år. Nu är jag ännu mer säker än innan. Mina barn har ej missat någonting alls.
Verkligheten på förskolan är ännu värre än jag trodde. Överfullt med barn och fler ska in. För lite vuxna. Stressigt och styrt av massa tider. Småbarn som gråter. Barnen har längre tider än jag å inga raster. Det värsta av allt är dessa hjärntvättade föräldrar som tror att detta är det bästa för deras barn. Jag känner mig som en stor rebell och säger vad jag tycker å tänker. Alla ser ut som gapande frågetecken å förstår inget av vad jag pratar om. Snart tror de väl det slagit runt för mig. Jag slutar aldrig förvånas. Till hösten ska jag vara hemma med minstingen, han är 4 år. Ingen kan få mig till att tro och göra något annat.
Kul att läsa att det finns fler hemmamammor. Även om jag nu är sååå duktig som arbetar med att sköta om andras barn och inte mina egna. Nu räknas jag liksom. Det är skrämmande inställning i Sverige.
Ha en fin dag.
skriven
Kram fina du❤️