Vargen
ylar som en varg som vill ha mer
Som står på berget och tittar ner
Som försöker samla sin flock med sitt brustna vrål
Fast att inuti är det bara ett avlångt hål
Hur vet man om man vattnar för mkt så blommans liv tar slut
Eller så lite så den vissnar innan den ens får blomma ut
Hur vet man om man är hel
När någon drar i varje del
När benen värker
Men ingen märker
Att det som en gång var min tiara
Har blivit något vasst som utgör fara
Att ingen kan min tunga kropp å själ bära
Utan att det känna som dom är för nära
För nära den där delen som så högt vill yla
Och inte känner skillnad på värme o kyla
Som är så trött att den törstar efter något den inte minns
Som undrar över var o varför den finns
Som drömmer lite om att från allt kunna fly
Men står ändå kvar ute i den mörka natten och väntar på att en ny dag ska Gry