personligheter
å att ens barn kan vara både olika och lika...både föräldrarna och varandra..
lillkillen är den blygaste av våra barn..
utåt så är han ofta väldigt tyst och han undviker stora folksamlingar och gillar bäst
sitta för sig själv eller bredvid mej..
han viskar när han pratar å gömmer sig ibland bakom mej...
men hemma...då är han en riktig spellevink som pratar o dansar och busar
och pratar och pratar och pratar..
Inte många som sett den sidan av honom.
Undra hur vi själva är som människor..
vilken sida är mest hos själva...
eller kanske båda sidorna lika mkt är oss.
med en person är vi kanske på ett sätt..
å med en annan på ett annat sätt..
Jag tycker de är så spännande med det där..
sen hoppas jag att min fina lillkille vågar visa även sin spralliga sida lite mer utåt så småningom.
Nu ska jag vila en stund..
är nåt i dag som inte är helt piggelint med mej.
kramis
skriven
Amanda var förut jätte blyg ute och jätte sprallig inne men det har ändrat sig senaste tiden och hon är ganska sprallig hela tiden, däremot blir alla mina barn vääääääldigt blyga när okända pratar med dom, vilket kan vara både positivt och negativt för ibland vill man ju gärna att dom kan prata lite med vissa men samtidigt vill man ju oxå att dom inte ska prata med "vem som helst".. Det är väldigt kul att se hur olika alla är, Felicia är ju väldigt tyst och lugn av sig medans Anton är väldigt högljudd och fartig hela tiden, Amanda är som sagt våran sprallo, ska bli kul att se hur Fabian blir...
Ha det bäst!